Björnjakt

VI ska på en BJÖRNJAKT, VI ska fånga en VÄLDIGT stor. Vilken vacker dag! Vi är INTE rädda.¨

Jag var ungefär 17 år gammal och hade hittat min första praktikplats i Almere, på dagis “de Berenstad”. Första gången jag läste boken “De berenjacht” blev det snart klart för mig att detta var barnens absoluta favoritbok. Så fort jag plockade upp boken kastade barnen sig på kuddarna i läshörnet och tillsammans skrek vi texten, som nu var helt inbäddad i både mig och dem. Vad många har med de tyska fallen och några kanske med matematiska formler har jag med boken ‘de Berenjacht’. Sätt in två ord så läser jag hela boken från start till slut utifrån minnen.


Så björnjakten. När jag tänker på björnjakten är det denna upplevelse att sitta bekvämt på en massa kuddar med alla typer av söta glada ansikten runt mig som jag kommer på. Så varmt och gosigt. I verkligheten får ordet en annan betydelse när man tänker på att det är verkligheten varje i början av hösten. Det finns jakt i Sverige, det är tydligt. Från och med augusti och framåt får jägarna chansen att jaga olika djur vid olika tidpunkter. Hur mycket och vid vilken tid är bestämt för varje region. Den största är älgjakt, men nu är det björnjakt.
Att björnar finns här och tydligen också fler, är något man bara hörs prata om. En gång åkte vi genom Kanadas vackra landskap och det hände flera gånger att vi såg några vackra björnar som bara gick runt vägen. Vid varje picknickplats var en varning om björnarna som länge hade insett att det fanns mat att ta. I Sverige däremot tror björnarna att dem ska stanna i skogen och långt ifrån de läskiga människorna. Kanske inte ett väldigt dåligt plan med tanke på björnjakten. Så du ser inte björnar, de är bara där. I allmänhet är vi inte så bekymrade över det. Men som jag skrev i en tidigare blogg gick min tuffa duktiga son och jag på vandringssemester i sommar. De sju dagars vandring var en stor framgång som vi båda minns med stort nöje. Planen för nästa vandringssemester finns redan i vår tanker. Vandring hade dock också några superspännande stunder. Ibland var det när vi var tvungna att ta en liten del av huvudvägen och bilarna rusade förbi oss. Men framför allt var det det ögonblicket då vi med hjälp av GPS-kartor bestämde oss för att klippa en del av rutten genom att inte följa den normala vägen utan genom att gå rakt igenom skogen. Jag trodde att jag hade hittat en bra vandringsled, som i verkligheten var lång från bra eftersom det tydligen inte har kommit någon person där i fler år. Kanske inte en person men rävar, vargar, vildsvin, älgar och björnar säkert väl. Vi såg spåren från några av dessa djur och spänningen ökade i den stora vackra skogen. Vi klarade oss själva, jag med handen på min kniv medan vi sjöng högt tillsammans, och hittade vår väg tillbaka till civilisationen. Det var ett stort äventyr som vi kanske inte bara kastar oss i nästa gång. Det var helt annorlunda än att gå i en nederländsk skog. Under vår stora vandring och alla vandringar innan såg vi inte en björn än. I min fantasi väntar de överallt bakom ett träd tills vi har passerat igen. “Kom igen killar, kusten är klar.”


Och då. Strax efter halv åtta på en torsdag morgon. Jag åkte mellan hem och arbete. Där sprang hen snabbt över vägen. Inte stort, jag misstänker att hen inte var vuxen än. Bara den otäcka tanken på mamma och pappabjörn. Men för dig kära vackra björn, bra gjort. Kör björn, spring! Gå och göm dig igen mitt i skogen. Björnjakten är snart över!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s